Stora tröttheten...

... har kommit över mej. Det räckte inte ens med en pyjamasdag för att råda bot på tröttheten utan det blev ett pyjamasveckoslut.

Ett snabbt besök hos kaninerna är enda gången jag har stuckit ut näsan utanför dörren idag. Och resultatet av den 20 meter långa promenaden är att jag nu låter som ett ånglok igen. Det känns inte riktigt som om antibiotikan biter på vad det nu är för basilusk som har invaderat mina luftvägar.

Pixel är uttråkad. Det är jobbigt med en hostande matte som inte alls förstår att veckoslut är till för långpromenader och annat hundskoj.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0