Smärtdagbok

Mitt vattenjoggingpass slutade i en ordentlig låsning i ryggen. Till all tur hade jag träff med OMT-terapeuten igår, så han fick genast göra vad han kunde för att låsa upp den. Nu känns det stelt men inte så ont som det brukar vara. Jag har akupunkturplattor som jag lägger under ryggen när jag ligger ner. På det sättet får jag fart på blodtillförseln till ryggmusklerna och musklena slappnar av ordentligt. Nu har jag legat på mina plattor flera gånger om dagen, alltid när jag känner att tröttheten kommer lägger jag mej en stund. Plattorna är gjorda av plast och har små "spikar" av plast. Svårt att förklara, bilder säger kanske mer för det här kan vara ett alternativ för er andra också.  
Plattorna finns med olika hårdhet på spikarna, mjuk, medium och hård. Jag tror det är medium jag använder. Plattorna går att foga ihop till större skivor allt efter behov. Punktum Dermapuntionplattor är det riktiga namnet på dem, enligt min egen översättning från finska.

Idag har det varit bassängträningsdag. Jag tog ut mej med vattenjoggingen så att jag tappade all kraft på hela vänster sida. Undrade hur jag hela tiden flöt emot Jenny som joggade bredvid mej på vänstra sidan, tills jag märkte att jag ingen kraft hade mera varken i armen eller i benet.  I varmvattenbassängen blev det bara lite halvdan stretching. Hade inget ork kvar att klä på mej, så jag blev bara sittande och stirrade rakt ut i ingenting. Men med lite  hjälp kom jag ut till färdtjänst taxin i tid.

På eftermiddagen skulle jag ha träff med psykologen, men hon var sjuk, till all tur för mej. För det skulle nog inte ha blivit så mycket av det samtalet. Middagsmaten blev en tur till grillkiosken för att handla korvpyttipanna med stekt ägg och Mignon ägg (choklad) till efterrätt. Ohälsosamt men oj vad gott ibland. Imorgon lovar jag att hålla mej till bovetegröten eller kålgrytan igen. Eller kanske stekt lax med kokt potatis.

Den här dagen har gått åt till att få någon ordning efter sportlovet. Det var ganska skönt när alla for iväg till skolan och det tystnade i huset. Jag blir så trött när det är folk runt omkring mej hela tiden. Sköldisarna har fortfarande hållit på med sina äggbestyr, men dom är ganska tystlåtna av sej. Dagens skörd är tre nya ägg och nu verkar damerna färdiga för den här gången.

En liten promenad ute i solskenet har jag också hunnit med. Termometern på köksfönstret visade närmare 20 grader varmt i solen, men när man stack ut näsan möttes man av kallblåsten. Snön som kom igår morse hann också regna bort under dagen.

Igårkväll när jag vinterbadade var det sex-sju svanar som simmade omkring i viken och hade ett förfärligt ljud för sej. Det måste ha varit nåt dom var oense om eftersom dom kvakade på för fullt ännu efter klockan tie på kvällen. Svanarna har varit här hela vintern, jag har ofta sett dem söka mat på en åker här i närheten.

Också i fågelholken är det full fart. Det är ett blåmes par som flyger ut och in i den. Emellan jagar dom varandra i buskarna, kvittrande som om det skulle vara någon parningsdans på gång. Inte kan väl dom tokstollarna väl få för sej att lägga ägg nu redan?

Jag är trött, men det finns ingen chans att jag skall få gå och lägga mej ännu. För här är det ägg på gång igen. Det har varit för mycket nojs hela dagen, så nu när det blev lugnt i huset passade en av sköldishonorna på att börja gräva. Senast hon lade ägg tog det 4,5 timme. Så det kan vara att det är först framåt morgonnatten innan hon är klar. Och jag skall försöka hålla mej vaken och få äggen in i kläckaren när och om dom kommer.



Här är jag med mellandottern. Vi blåser ut ljuset tillsammans, för jag fyllde också här i veckan. Nu är det färdigt kalasat för en liten tid. I april är det yngsta dotterns 15 års dag och konfirmation, suck.

Nu ska jag gå och lägga mej på soffan och övervaka äggläggningen, eller troligtvis somna och ha äggröra eller äggletning i morgonbitti.

Natti, natti

Här kommer nu den utlovade bilden. Den är tagen på Åland. Det är min smärtsyster/väninna i grönt med sina hundar och jag i blå jacka.

Jag är igen på landsflykt från sovrummet. Gubben har jobbat natt och kom hem för att sova för en stund sedan. Så då tar jag min bok, mitt täcke och mina dynor och flyttar runt i huset efter en passlig plats att fördriva tiden tyst och stilla. Nu hamnade jag här vid datorn. En vilodag är nog precis vad jag behöver.

Igår hade jag stora planer på hur här skulle städas och bakas. Men det blev det inget av, för en av mina sköldishonor fick för sej att hon skulle lägga ägg. Och vi blev alla sittande vid sköldislådan för att följa med händelsen. Tre ägg blev det som nu ligger i kläckaren. Mer om det finns det på min sköldisblogg på http://www.bloggen.fi/skoldpaddsliv/ Det är alltid lika facinerande när det blir tid för ägg. Då stannar det andra livet upp fastän vi nu redan har varit med om händelsen flera gånger. En massa sms flög genom luften mellan yngsta dottern som är på skriftskolläger och mej. Sen när det blir tid för kläckning så slutar jorden att rotera, då finns det knappt några hinder för att alla inte skall samlas hemma vid kläckaren. Runt första maj skall det ske om dom här äggen är befruktade.

Min tur till Åland gick bra. Det är nog en massa turer i långdansen innan jag kommer så långt som till Saltvik. Först färdtjänsttaxi som kör mej till tågstationen i Karis, därifrån en timmes tågresa till Åbo och sen den långtråkiga båtresan över till Mariehamn. Nu hade vi beställt frukostbuffe, så det gick åt nån timme med att smaka på alla läckerheter. Och sen hade vi en hytt där vi låg och läste resten av tiden. Från Mariehamn blev vi avhämtade med bil för den sista biten ut till Saltvik. Sen gick tiden fort, allt för fort. Vi har alltid så mycket att prata om när vi träffas fastän vi pratar i telefon eller på Skype flera gånger i veckan. Följande dag var det samma långa resa tillbaka igen. Lite längre tid skulle jag gärna ha kunnat vara där, men så länge man har en hög med husdjur som är i behov av tillsyn så får man väl finna sej i såna här snabbvisiter. Dottern var nog här flera gånger om dagen och tittade till mina sköldisar, men det räcker inte riktigt till nu när det för endel är parningstid och för några redan tid för äggläggning.

Jag är inne i en smärtperiord just nu. Jag har provat med alla möjliga blandningar av värkmedicinerna, men jag hittar inget som biter på. Det är endast vinterbadet som ger lättnad till några timmar. Kroppen bara skriker att det gör ont så fort jag försöker göra nåt litet. Jag försöker koppla bort smärtan och vara igång ändå. Har varit i varmvattenbassängen idag och gjort mina tänjningar och övningar. Det värsta med smärtan är att den förstärker mina andra symptom. Tinnitusen brummar på så jag håller på att bli galen. Synstörningarna är kraftiga fastän jag ligger stilla, likaså yrseln. Det är helt omöjligt att koncentrera sej på något och orden finns djupt under någon stor sten. Och sen den stora tröttheten som igen har trillat över mej.

Men nu ska jag i alla fall ta semester från vardagen och åka till Åland och hälsa på min "storasyster". Kanske jag hittar någon energireserv därute i hennes stuga vid havet. Ingen lång resa blir det, vi är hemma igen på torsdag kväll. Sen skall här ställas till med kalas och firas dotterns 18 års dag.

Sen är det bara två veckor kvar tills jag skall iväg på min rehabiliteringsvecka. Då får jag träffa min fysiater, fysioterapeuten, psykologen och ergoterapeuten igen. Har en lång lista med frågor och funderingar som skall sökas svar på under den veckan.

En stressig dag går mot sitt slut. Mellandottern som går i gymnasiet på tvåan har haft De gamlas dans. Här i Finland är gymnasiet lite annorlunda än i Sverige. Här får man ingen yrkesutbildning, utan man läser språk, matte, biologi, geografi, fysik, kemi, religion, historia, psykologi och filosofi. Gymnasiet är en förberedande utbildning för att komma in på en högskola eller universitetet. Igår hade abiturienterna sin bänkskrudardag och nu börjar deras läslov och inför studentskrivningarna. Så nu är tvåorna äldst i skolan och har idag dansat salongsdanser uppklädda i balklänningar och kostym eller frack. Så hon har suttit två timmar hos frisörskan och fått en vacker håruppsättning och sen bar det av till skolan. Hela huset är som ett bombnedslag med provade skor, kläder och meik utspridda överallt.

Själv har jag varit hos OMT-terapeuten och fått mina muskler och låsningar uppmjuknade. Nu känns det igen ganska bra i ryggen och jag kan till och med vrida på nacken en liten bit. Men det blir inget vinterbad ikväll, dottern/personliga hjälparen har åkt på mini semester med gubben och hunden. Så jag är inställd på att få häva i mej en del piller för att komma till ro och kunna sova.

Jag har inte haft ont inatt efter min promenad. Har sovit som en stock. Solen lyser idag också, så nu blir det att röra sej ute lite till och se vad som händer.  Men först skall jag ta en liten svängom med damsugaren.

Vi har haft fint vårväder här idag. Och jag har varit ute i skogen och promenerat. Försökte få upp flåset lite och det var ganska enkelt. Konditionen har åkt ner under noll under vintern då jag inte har rört på mej annat än i bassängen en gång i veckan. Lite grönt hittade jag också som mina sköldisar uppskattade mycket. Nu återstår bara att se hur nervont jag kommer att ha i natt i mitt vänstra ben. Det är en nerv som ligger i kläm någonstans i ryggen eller nacken och som alltid blir mycket irriterad när jag promenerar. Men jag måste ju prova och se om jag kan få nån ordning på det här problemet också genom att vinterbada. Svårt att tro att det kan påverka nervsmärtan, men om nervsmärtan kommer av att musklerna är spända så kanske. Jag meddelar resultatet  här senare.

Nu har jag pratat mitt första gratis Skype samtal med min väninna/smärtsyster på Åland. Billiga hörlurar med mikrofon från Biltema skaffade jag och de fungerar perfekt. På en timme hann vi ventilera dagens händelser. Mycket enklare än de många mejl som annars åker här mellan Ingå och Mariehamn eller våra dyra maratonsamtal en gång i veckan via mobiltelefon. Vårt samtal var ett av över 11 miljoner samtal som pågick samtidigt med Skype.

Jag har varit hos frisörskan och blivit fin i håret idag. Annars brukar det vara en fd jobbkompis som kommer hem till mej och klipper mitt hår. Så nu känner jag mej ganska lyxig.

Jag har slängt ut mitt antivirus program. Låter kanske radikalt och jag funderade länge, men nu är det gjort. Min dator är väl över tre år gammal om jag räknat rätt. Vilket betyder att den är helt stenålders och orkar inte mera köra det fina antivirusprogram som hör till bredbandet men som jag nog betalat extra för ändå. Det här är inte första gången jag stöter på samma problem. Vi skaffade nya datorer på jobbet en gång för att dom gamla inte klarade av att köra antivirusprogrammet utan att bli oförskämt långsamma och haka upp sej med jämna mellanrum. Så nu har jag ökat på livslängden på min dator genom att kasta ut skiten och installera ett mycket mindre gratisprogram i stället. Och aktivera XP:ns egen brandmur. Nu väntar jag på att det skall komma någon förfrågan varför jag avslutade abonemanget på antivirusen men inte på bredbandet. Då skall jag fråga om det är med flit som dom låter programmet med dagliga uppdateringar växa så stort att en lite äldre dator inte orkar köra det. En komplott kanske... För att få folk att byta ut sin dator fastän den fungerar helt bra.

Sen har jag haft några intressanta sköldpadds diskussioner i cyberrymden. Jag har alltid en konstig förmåga att reta upp folk med min syn på sköldpaddsskötsel. Med den skillnaden att när jag samtalar med någon i Sverige så anses jag allt för bohemisk eftersom jag försöker känna efter vad just mina djur vill och behöver och inte alltid följer de strikta råd och regler som finns. När jag framför mina åsikter till andra finländska sköldpaddsägare så anses jag hålla allt för strikt på reglerna. Sanningen är den att i Sverige har man mycket större kunskap om sköldpaddor än vad som finns här i Finland. Här är det många sköldisägare som ännu går efter den information som det fanns i början på 90-talet. Jag har valt att låna det jag tycker är de bästa bitarna och satt ihop det så det passar mej. Vissa saker skall vara rätt, såsom mat, belysning och temperatur. Men sen behandlar jag mina sköldisar som olika individer med olika behov inte som en grupp vilda sköldpaddor som skall ha så lite kontakt med människor som möjligt.

Nu väntar jag bara på att min dotter skall hämta mej till vårt dagliga dopp i det kalla vattnet och sen i säng. Vi har nu valt att gå och simma sent på kvällen då det är tyst och lungt i byn. Då behöver man ingen baddräkt vilket ökar njutningen med ungefär 100%. Ingen iskall baddräkt att krångla sej ur när man kommer upp ur vattnet.

Ihållande ledvärk har sugit mina sista krafter ur mej den här sista veckan. Men nu tog jag och öppnade det förbjudna locket till Voltaren burken igen och har fått lite lättnad. Det är fibromyalgi eller nån annan sorts inflammation som spökar i mina leder eller egentligen i muskelfästena. Smärtsamt är det i alla fall. Höfterna och händerna mår som sämst, men jag har också ont i vristerna, knäna och armbågarna. 

Vinterbadandet har jag inte gett upp, för jag mår så bra efteråt. Igårkväll var vi i vaken först vid halv tie tiden på kvällen då när kvällströttheten och värken redan är igång med full fart. Men plums i vattnet och så är värken och spänningarna i kroppen borta. På morgonen är dom nog där igen, men lite lättnad blir det. 

Vi har haft strålande solsken idag, men nu vräker det ner snö igen. Inget fastlagsåk blev det för marken var helt bar, men ett fastlagsdopp blev det istället. Idag blåste det inte heller så det var inte risk för att blåsa av bryggan. På kaj kanten satt det en lång rad änder och följde med vårt plaskande. Och en ensam kvällsvandrare som också stannade till och skrattade lite åt vårt ganska högljudda badande. Havet är helt isfritt, annars skulle vi väl ha fått sällskap av någon pilkare också.

Jag har vinterbadat. Här har vi våt snöstorm som viner på, men har man bestämt sej så går man fast genom sten. Så nu var vi en hel billast full med kärringar som tog oss till vinterbadplatsen i skydd av mörkret, två av min döttrar, min fd arbetskamrat, som var jättelättlurad och jag. Det blåste så att bryggan gungade så jag fick hålla i mej och badkappor och handdukar inte hölls på bryggan. Men badade gjorde vi alla fyra. Kallt som bara den i blåsten, det kändes nästan varmare i vattnet. Ett snabbt dopp och sen gick det inte fort nog att komma tillbaka in i omklädningsrummet. Men sen kändes det skönt, genast blev man riktigt varm, det började hetta i kinderna och sticka i resten av kroppen. Otrolig känsla. Vi har en ny träff klockan fem imorgon. Det här är något som jag inte kommar att kunna leva utan i framtiden.