Trööött
Länge sen jag har varit inne här och skrivit. Rehabiliteringsperioden var ännu mera jobbig än vad jag trodde den skulle bli. alla krafter tog bara slut. Efter hemkomsten har här hänt en lång radda med grejer som har gjort att det inte ens har gått att ladda batterierna.
Först hade vi en härlig dag med Nisse och Eva och dagen efter började kläckningen av de små nya sköldisarna. Dom är nu 8 till antalet och sex till är på väg inom dom närmaste veckorna. En liten tänkte det gå på tok för, gulsäcken hade fått ett hål och blödningen hade varit ganska kraftig. Men med hjälp av lite suturtråd fick vi blödningen att stanna av och den söndriga gulsäcken hängde som en skrumpen navelsträng under magen på henne i några veckor. Nu har den fallit av och hon verkar vara frisk och normal, förutom att hon inte riktigt har hunnit växa i samma takt som sina syskon.
Sen söndrade ett åskväder både frys, tvättmaskin och diskmaskin. Att få till allt som behövdes för att få nya maskiner och ersättning från försäkringen var ett helt äventyr som också tog några veckor. Men nu är också det ordnat.
IV antibiotikakuren är det bara tre dagar kvar på. Det känns som om mina leder skulle må lite bättre.
En ordentlig släng av en ilsken magsjuka åkte jag också på. Och alla andra som ha stuckit näsan innan för vår dörr åkte också på den.
Något osynligt väsen har också occuperat mitt bredband, för det fungerar bara ibland och precis som det vill.
Men nu är jag på gång igen.
Först hade vi en härlig dag med Nisse och Eva och dagen efter började kläckningen av de små nya sköldisarna. Dom är nu 8 till antalet och sex till är på väg inom dom närmaste veckorna. En liten tänkte det gå på tok för, gulsäcken hade fått ett hål och blödningen hade varit ganska kraftig. Men med hjälp av lite suturtråd fick vi blödningen att stanna av och den söndriga gulsäcken hängde som en skrumpen navelsträng under magen på henne i några veckor. Nu har den fallit av och hon verkar vara frisk och normal, förutom att hon inte riktigt har hunnit växa i samma takt som sina syskon.
Sen söndrade ett åskväder både frys, tvättmaskin och diskmaskin. Att få till allt som behövdes för att få nya maskiner och ersättning från försäkringen var ett helt äventyr som också tog några veckor. Men nu är också det ordnat.
IV antibiotikakuren är det bara tre dagar kvar på. Det känns som om mina leder skulle må lite bättre.
En ordentlig släng av en ilsken magsjuka åkte jag också på. Och alla andra som ha stuckit näsan innan för vår dörr åkte också på den.
Något osynligt väsen har också occuperat mitt bredband, för det fungerar bara ibland och precis som det vill.
Men nu är jag på gång igen.
