Playa del Ingles

Till sist hamnade vi pa Playa del Ingles, men det duger bra det ocksa. Vi ar lite vims med tiden. Vi steg upp klockan 03.30 igar for att aka till flygplatsen och sen vande vi klockan 2 timmar tillbaka nar vi kom hit. Sa vi gick och la oss klockan 18.30 igarkvall, da tog energin slut. Vi hann promenera 13 kilometer for att bekanta oss med stan fore det.

Klockan 5.30 imorse hade vi sovit fardigt och klev upp for att se soluppgangen over Atlanten. Vara rumsgrannar, tva danska man gick och lade sej da vi steg upp. Vi har redan hunnit med att promenera langs stranden till San Agustin och tillbaka. +10 grader och beckmorkt var det nar vi startade, nu visar nog termometern narmare +25, gissar jag.

Solkramen, solglasogonen och solhatten har vi bada glomt hemma. Men affarer som saljer sant fattas inte precis. Nu ska vi ga pa Finnmatkas info och fa svar pa en del fragor vi har. Funderar pa att ta oss in i landet lite och hitta en vandringsled som ska sluta i Palmitos parken.

San Agustin

Efter lite trixas bestämde vi oss för att inte åka till Egypten (det var våra respektive som inte gillade resmålet riktigt) så vi bokade resa med okänt mål till Gran Canaria. Igår kom det ett meddelande med texten Välkomna till San Agustin, så nu vet vi vart vi ska. 5 dagar kvar, nedräkningen har börjat.

Egypten

Långt uppehåll, det har inte hänt något spännande att skriva om. Men av någon konstig anledning så ökar läsarna när man ingenting skriver.

I slutet av månaden åker jag till Egypten med min dotter/assistent så då skall det väl bli några inlägg.

God fortsättning på det nya året!

Iigur bilder







Nu har vår lilla kille, 500 kg, gjort sej hemmastadd i stallet och vi har ridit honom första gången. Det har varit lite tjafs med utrustningen och jätteblött på ridplan, men vi har alla fått prova på honom lite. Jag ska bespara er och låta bli att lägga ut bilden på mej själv när jag rider, men en på Jenny som faktiskt fick upp honom i galopp tycker jag var tillräckligt bra för att visas.

Iigur

Länge sen sist, men jag lever nog. Här har varit hektiskt som vanligt.

Hundgården är färdig



Igår vaknade jag från min middagslur av att vi hade en stor grävmaskin på gården som bullrade omkring och rev upp stora stubbar som blev i våras när vi fällde träd.



I trädgården blommar det fortfarande, eller egentligen igen. Här har varit så varmt i höst att det är många blommor som bestämt sej för att blomma en gång till.



Men det viktigaste. Ikväll kommer klepperhästen Iigur till sitt nya hem hos oss. Bilder kommer imorgon.

Bilder

Några bilder från sommaren, som först nu har landat i min dator.



Nasu och Pixel sitter på stora stenen och väntar på sin belöning. Vi tränar komandot klättra på stenar och stubbar som finns längs med våra promenadvägar. Vid den här stenen behövs inget kommando mera, utan det hör till promenaden att här ska det klättras.



Svärsonen på sin första ridtur någonsin på min systerdotters häst Cyril.



Pixel ville också se vad matte gjorde på hästryggen. Han var mycket stolt över att bli upplyft och få se ut över naturen i ett annat perspektiv. Enligt Pixel är Cyril ett häftigt djur som producerar högar och pölar som luktar smarrigt.

Hej och hå!

Det har inte blivit många ord skrivna här den sista tiden, eller inga ord egentligen. Det har varit fullt upp med hösten.

Sköldpaddorna har flyttat in och den första ungen har flyttat till sitt nya hem. Nästa helg är det några fler som flyttar iväg.

Potatisen ligger i källaren, dom som inte hunnit ruttna. Gurkplantorna är utslängda från växthuset i ett sista desperat försök att få slut på gurkskördandet. (Det fungerade också, inga flera gurkor inom synhåll) Äppel och nypon har jag torkat i ugnen. Inatt har ugnen faktiskt varit avstängd första gången på väldigt länge. Men det är troligtvis bara tillfälligt i väntan på nästa äppel leverans. Egna äpplen har jag inte, sorkarna och hararna försöker varje vinter förhindra mina två äppelträd från att växa. Och dom har lyckats ganska bra, men ännu är det liv i dem så hoppet är inte ute än. Krikonmarmelad har det också kokats här i stora mängder. Kilovis med svamp bär jag hem från skogen varje gång jag är ute med hunden. Jag brukar ta med mej en mindre plastpåse när jag går och när den är full är det tid att gå hem. Eller så får man gå med näsan i vädret så man inte ser svamparna. Undrar var alla andra svampplockare håller till? 

Nu är det bara resten av höstsysslorna kvar. En terass som skall byggas, ett staket som skall läggas upp, tegelgolv som skall läggas i växthuset och fönster som skall tvättas. Så det kan hända att det tar en tid igen innan nästa inlägg skrivs.

Ha det så bra tills dess!

Växthusodling

Några bilder från mitt lilla växthus.







Det växer så det knakar.

Nu ska jag lägga in en sats frilandsgurkor till och imorgon reser jag till syster på Åland.


Sommarprojekt

Nu kan jag visa ett av mina färdiga projek.

Så här såg tvättbaljan från 1940-talet ut i höstas.



Och så här ser den ut nu.





Mina krukväxter som har stått ute hela sommaren har nu flyttat in. Och en del av dem får nu stå i den nya blombaljan.

Effektiv tisdag

Eftersom man inte kan få flera timmar i dygnet och inte heller flera dagar i en vecka gäller det väl att ta tag i alla måsten och göra dem så att man sen får göra det som är roligt.

Så nu är akvariet storstädat, hittade två små guppy yngel som bonus för det hårda jobbet.

Jag har nu sluppit den fula gula hinken som stått på min arbetsbänk i ett år och fungerat som komposthink. En riktig komposthink med lock är införskaffat och monterat inne i skåpet under diskbänken.

Jag har lagt in ett ämbar gurkor till, dom har väntat på det i växthuset redan i flera dar. Men nåt slut på gurk tillväxten syns ännu inte och imorgon måste jag ta itu med tomaterna.

Sen fick jag ta itu med lillungens födelsedagspresent som hon borde ha fått i april och som egentligen var mitt vinterprojekt, men som bara inte har blivit färdigt.



Jag har stickat (i vintras) en yllefilt av alla små garn nystan (Novitas Sju Bröder) som har samlats i många år. Nu har jag virkat ihop längderna och fäst trådarna, så nu kan jag överräcka födelsedagspresenten bara ganska jämt 4 månader för sent. Filten är i storleken 150 x200 cm, så om de vilda färgkombinationerna är för vilda kan man stoppa in den i ett påslakan.

Om vädret vill så kan jag kanske presentera ett annat färdigställt projekt imorgon.


Flera timmar i dygnet, tack!

Kan man få flera timmar i dygnet? Ens några få. Eller kanske en dag i veckan till? Som man kan använda till att göra det som är roligt. Helst en sån dag som man kan ha lite i smyg, utan mobiltelefon som ringer eller andra störande element.


Loppisdag

Jag har handlat för 10,35 euro idag, om man fyndar på loppis så behöver det inte bli så dyrt.

Mitt första fynd...



... en köttkvarn för 4,50 euro. Det här är en grej som jag har saknat många gånger, har för mej att jag nog har haft en till låns när ungarna var små. Nu ska det bli till och laga fiskbullar, mald lever och annat gott.

Följande fynd är en samling olika kaffekoppar som ska hänga på krokar jag har i köket. Där har hittills hängt dom här muggarna.



Nu i efterhand kan man fundera vad jag egentligen tänkte på när jag köpte dom för 8 år sen när vi flyttade in i vårt hus. Men det var väl så att när vi skulle flytta upptäckte jag att jag hade ett hiskeligt hopkok av diverse porslin. Och när huset var nytt och fint skulle ju också innehållet i skåpen passa ihop.

(Den svarta katten man ser i bakgrunden är en av dom många jag hade dille på att brodera på allt för några år sedan. Just den där svarta katten sitter på en gardin jag har sytt av ett gammalt lakan, ett loppisfynd det också.)  

Nu är jag tillbaka i hopkoket.



Tadaa, min nya muggsamling som egentligen är en samling koppar. Hos mej ska dom iaf användas som muggar. Jag har surfat och läst en massa inredningsbloggar den sista tiden. Vitt, vitt, vitt ska det vara och kanske lite blått. Mitt kök har alltid varit vitt och blått så jag har väl varit ganska modärn, utan att veta om det. Vitt och blått hade jag för mej att det skulle bli nu också, hade tittat lite på några koppar på återvinningen som jag hoppades på att skulle finnas kvar. Omaka koppar skulle det nog bli det hade jag klart för mej när vi åkte iväg. Kopparna jag tittade på förra gången fanns kvar, men dom var riktigt ordentligt fula kom jag på nu när jag såg dem igen. Så jag började rota och plocka, och så blev det den förhatliga fisfärgen (som vi kallar det) beige. Det enda blåa är några blommor på en kopp som egentligen inte passar ihop med dom andra men som jag bara måste ha. 



När jag stod i kassan och betalade såg jag att det var Kermansavis kopp med texten Äiti (mamma) på. En ganska dyr kopp att köpa som ny. 10 cent per kopp betalade jag. Vi är ganska många mammor som huserar här i huset ibland så vi får väl slåss om den koppen. Min dotter Jenny, en av mammorna, har reserverat den största baljan, den längst till vänster på bilden, som sin kaffemugg. Så då blir det väl jag och min mor som får slåss om mammamuggen. 

Burken det står gafflar i skall det få stå bestick i framme på bordet, hur många gånger hoppar man inte upp från matbordet för att söka ännu en gaffel eller ännu en någonting annat som man glömt när man har hafsdukat till vardags. 



Gafflarna som står i burken på bilden skall flytta ut i trädgårdslandet för att hålla i dom små lappar eller fråpåsar som jag markerar vad och var jag har sått med.

En glaskupa eller glasburk beroende på hur man vill se den köpte jag också för 10 cent. 



Har ingen aning om vad jag skall använda den till, men den är bara så fin så nog hittar den sin plats någonstans. Om inte till något annat så kan jag ju alltid torka dammet av den ibland. 

Så blev det några runda spetsdukar som jag ska ha till lite julpyssel kanske. Och en fin hemgjord gul tygväska som jag skall använda som handväska så länge som det ännu är lite sommar kvar.

 

Det enda inköp som inte är ett loppisfynd är en ny svärdbärarhane till akvariet. Mina många svärdbärarhonor är mästare på att förbruka slut på sina män. Jag tror det är Ludde nummer 4 som jag nu införskaffade till dem. Tidigare föddes det nästan bara hanar hos oss och jag hade problem med att bli av med dem för dom trivdes inte tillsammans. Men nu föds det bara honor och dom har blivit ganska många, troligen runt 30 stycken i lite olika storlekar. Det är väl mängden av dem som sliter ut hanarna så fort. Stackars Ludde nr 4, han vet ännu inte vad som väntar honom.


Funderingar

Idag är det en sån där riktig regn och rusk dag när man tittar ut genom fönstret, men går man ut så känner man att sommarn fortfarande hänger kvar. Det är varmt.

Jag har roat mej med att plocka vinbär och koka saft och mera svartvinbärsgelé. Den första satsen blev riktigt bra, men sen blev det bara en massa rådd. Fick allt att koka över spisen så mitt kök har fortfarande röda prickar här och där för att inte tala om spisen. När jag sedan fick det värsta bortstädat och fortsatte mitt kok så lyckades jag tappa äggklockan i kastrullen vilket resulterade i mera klott och en äggklocka som lever sitt eget liv. Äggklockan skall pensioneras för så fort man lägger in batteriet så börjar den räkna och ringa för sej själv.

Jag hade besök av en sköldpaddsägare för några veckor sedan som fick mej att fundera på hur jag kan förmedla vidare min kunskap om sköldpaddor på ett enkelt sätt. Så nu skall jag väcka liv i bloggen Sköldpaddsliv som ännu fanns för några år sedan men som sen har försvunnit ut i cyberrymden och går inte att hitta mera. Jag kommer att separera allt som jag skriver om sköldisar till en egen blogg och försöka få till någon vettig översättning till finska. Att skriva på båda språken tar för mycket tid och energi så det får väl bli Google translate. Det skulle vara enkelt att hänvisa nyblivna sköldpaddsägare till bloggen.

Vår Kajsa kanin nedkom med 5 stycken ungar i lördags, men alla 5 var döda. Kajsa mår som vanligt och hennes främsta mål är att få så mycket mat som möjligt, alltid när man närmar sej buren står hon vid dörren och väntar på mera mat. När hon har återhämtat sej några dagar till skall hon få flytta tillbaka till Kasper, som nu är kastrerad. Och så ska dom igen få leva sitt vanliga kaninliv i sin stora bur. Lek och bus och mat. Vi skall också foga ihop den stora sommarburen med deras isolerade vinterbostad så att dom i nästa vinter själv kan välja mellan att vara ute i snön eller inne i värmen.

Imorgon börjar skolan för lillungen min, sista året på hennes yrkesutbildning. Också mitt stora barnbarn börjar sin skolkarriär imorgon. Nog är det lite spännande att börja på ettan!

Klott och rådd och lycka

Det känns lite som höst i luften, usch. Sommarn får inte vara slut ännu.

När hösten kommer ska man ju lägga igång med att sylta, safta och göra inläggningar. Eftersom det finns sylt och saft i överflöd i allas källare och kylskåp så har jag idag försökt mej på något annat. Jag har gjort svartvinbärsgelé. Det blev en del klott och rådd. Jag har stänk av svartvinbärssaft överallt, på mina kläder och runt hela köket. Det berodde mest på att jag inte hade planerat någon plats att hänga upp silduken på. Så jag sprang omkring med silduken innehållande vinbärskoket med en bunke under, och försökte hitta något att hänga upp den i. Samtidigt rang telefonen också, så det blev lite extra bökigt. Men till sist hittade jag en krok som jag trädde genom hörnen på silduken.



Nu är gelén kokad och hälld på burk.



Det återstår att se om det blir någon gelé eller om det blir översötad svartvinbärssaft på burk istället. Det ville sej inte riktigt utan jag fick hälla i lite extra pektin, allt som jag hade hemma rättare sagt. Återkommer med information om resultatet när den sk gelén han kallnat.

Jag fick ett lass med gurkor och tomater av mamma idag, så det blev att rådda lite mera. Resultatet blev en stor hink med skivad inlagd gurka som lillungen skall avhämta.  



Och vad gör man av tomater i mängder? Jo, man försöker torka dem saltade med grovt salt på plåtar i ugnen efter att ha skalat dem.



Ifall försöket lyckas skall jag lägga in dem i olivolja tillsammans med torkad basilika och vitlöksklyftor.

Måste medge att diskmaskinen inte riktigt förmådde att svälja den mängd med disk jag har åstadkommit idag.

Och så några Amira bilder som nu har flyttat från dotterns kamera in i min dator.









Och så ett på Pixel som också fastnade på bild igår när vi väntade med kameran i högsta hugg på att Amira skulle kliva ur äggskalet.



Herrn ser lite hafsig och oborstad ut. Han är nu klippt i min egen tolkning av terrierklippning. Rakad svans, öron, tassar och ansikte förutom att han igen har mustasch. Jämnkort på kroppen och lite mera (oborstad) ull runt benen. Inga tovor än så länge. Hoppas vi har kommit över den värsta tovperioden så han kan få ha lite längre päls i vinter.

Och så till lyckan. Vi, Pixel och jag, ska få tillbringa en vecka till i syster Carinas bastukammare på Åland. Den 20 augusti åker vi. Den här gången är det mellandottern med sambo och hund som tar oss med på sin lilla semestertripp. Tidigare, innan jag hade Pixel, vågade jag åka iväg ensam. Först med färdtjänst till tågstation, sen tåg till Åbo och över med färjan till Mariehamn där någon var emot mej med bil. Det skulle säkert gå bra att åka så med Pixel också, men jag har hållit mej till att åka snålskjuts när någon annan åker över.


Amira



En enda liten fnuttig bild på lilla fröken fanns det i min kamera. Det finns flera i dotterns kamera men den åkte iväg hem med henne. Men iaf får jag väl lov att presentera Miiras första unge Amira 17 gram. En liten söt och försiktig fröken. Hon går ännu kvar i kläckaren, men imorgon får hon flytta in med sina halvsyskon i stora lådan.

RSS 2.0