Filonia



Filonia hade en liten tvilling under magen när hon kläcktes. Navelsträngen till den döda tvillingen är nu ombunden med smältande tråd som förhoppningsvis ska få den att lossna.

Madenia och Filonia

Idag kan jag presentera dom två sista ungarna av sjulingarna. Steppi lade 7 ägg den 31 mars och nu har jag 7 ungar.

Madenia kläcktes igår och väger 14 gram



Här är hon tillsammans med storasyster Jerika som är en och en halv vecka äldre.



Lillasyster Filonia ligger ännu i sitt ägg. Hon har fått åka karusell i natt. Jag lämnade Madde i kläckaren över natten tillsammans med Filonia i sitt ägg. Madde har passat på att rulla runt på sin lillasyster. Två gånger var jag och vände ägget rätt, men sen fick bus Madde flytta in i bebbelådan med sina storasystrar.

När Filonia har kravlat sej ur ägget skall jag försöka få till en bild på alla sjulingarna.

Trädgården i midsommarprakt



























Och så Nasu som har varit på besök idag.





Hon saknar kaninerna, som är utlånade för tillfället, lika mycket som jag. Hon står vid kaninburen och väntar på att dom skall komma fram och visa sej. Men inga kaniner finns där, men snart kommer dom hem tillbaka.

Jetamio

Igår kläcktes unge nummer 5, Jetamio 15 gram.



Hon hade en konstig röd fläck på skalet som ser mest ut som ett blåmärke. Hon fick gå lite extra länge i kläckaren ifall det skulle ha varit nåt fel på henne. Nu är hon med sina syskon i lådan och är hur pigg och hurtig som helst. Hon verkar vara av den lugnare sorten, inte alls lika fräsig som en del av sina syskon och sin mamma.

Nummer 6 är också på väg. Jag uppmärkte just det första lilla hålet i skalet. Sen är det bara den sista sjulingen vi väntar på. Och så Miiras ägg som idag är 2 veckor gammalt.

Iza och Jerika



Min lilla tjockis Iza, 19 gram, som hade krupit ut ur ägget i smyg och vandrade omkring i kläckaren igår morse.





Och Jerika som håller på och kämpar sej ut just nu.

Sköldpadds ungarnas namn kommer i år från Jean M Auels böcker om stenåldersflickan Ayla.

Levande fiskmat



Fastän man är så trött i kroppen så man nästan struntar i att vattna i växthuset innan man går och lägger sej, men får syn på mygglarver och röd micromask i en regnvattentunna kan man ju bara inte låta bli att fånga dem med en tea-sil för att ge levande föda till akvariefiskarna.

Det är tur att vi har en enorm syrenbuske som insynsskydd ut mot landsvägen. Annars kan det nog vara att det skulle pratas på byn att nu har det spårat ut fullständigt, kärringen hon sitter på pannrumstrappan med tea-silen i högsta hugg och stirrar in i en vattentunna.

Men fiskarna var jättenöjda med sin kvällsmat.

Nezzie

Idag har unge nummer två kläckts. Imorse hade hon gjort ett litet hål i ägget och nu under kvällen har hon jobbat sej ut och vankade omkring i kläckaren.



Nezzie 15 gram ...



... med storasyster Zolena som har tillbringat dagen ute i solskenet.




Ännu en bild


Zolena

Klockan 8.00



Klockan 8.15



Det här var en ovanligt snabb kläckning. Från igår vid två tiden på eftermiddagen då jag såg det första lilla hålet tills nu på morgonen när ljuset stimulerade fröken att kravla sej ur skalet. Vanligtvis tar den proceduren flera dygn. Gulsäcken är helt borta, det beror väl på att ungarna tycks kläckas några där senare än vad som är vanligt för mamma Steppis ägg. Idag är det dag 67 och vanligtvis brukar dom första ungarna visa sej runt dag 60. Det här beror i sin tur på att alla Steppis ägg har varit några gram tyngre och större i år än tidigare och det har inte blivit ont om plats förrän nu.

Zolena är pigg och fräsig så hon verkar må bra. Hon är inte vägd och mätt ännu så de strategiska måtten kommer senare. 

Jag kan också meddela att det ligger två riktigt nya ägg i kläckaren sen i söndags. Mamma Miira passade på att lägga två ägg ute i växthuset.  

Ägg uppdatering kl 7.30

Det lilla hålet har växt sej lite större under natten.




Litet hål

Tänk vad glad man kan bli för ett litet hål. När hålet finns på ett litet ägg och när man kan se ett litet ansikte i hålet.



Och så blev det några akvariebilder också.



Först en hungrig mal...



... och sen dvärgguramin Frey som är en baddare på att bygga skumbon och locka sina fruar att lägga sin rom i dem.

Nackskadeseminarium

       Nackskadeseminarium

 

 

Nackskadeförbundet Sverige i samverkan med stödgruppen
Nackskadade på Åland som tillhör Ålands Invalider.r.f,
Finlands nackskadade i huvudstadsområdet

Potilas- ja sosiaaliapu ry

         samt Landsforeningen for Nakkeskadde (LFN)
                       22 - 23 september 2011

  Sista anmälningsdag 11 september 2011

                                                         Inskrivning 08.30

Plats: Alandica Kultur & Kongress, Strandgatan 33, Åland

 

Mötet ger möjlighet att förstå vad som saknas i Skandinavisk nackskadevård, när alltför många medicinskt okunniga myndigheter och politiker är inblandade. Kritiska synpunkter på medicinska och juridiska förhållanden kommer att framföras. Frågor kan ställas till föredragshållaren genast efter dennes föredrag.

 

Föreläsare:

09:00 Katrin Sjögren. Minister, Ålands Landskapsregering, inleder seminariet.

10:00 Gunilla Bring. MD, PhD, specialist i rättsmedicin och nackskador. Sverige Sakkunnigrollen i domstol. Hur kan osakkunnigt agerande från försäkringsläkare i domstol bemötas? Hur hjälper de försäkringsbolagen att vinna över svårt nackskadade.

11:00 Juha Öhman. MD, PhD, Professor i Neurokirurgi. Finland.

Pathophysiology of Central Nervous Tissue Injury (På Svenska/ Engelska)

 

12:00 Lunch

 

14:00 Anders Nordenadler. Fd. lagman, sedan länge ombud för nackskadade i Sverige.  Carl Michael Von Quitzow. Internationellt välkänd Jean-Monet professor. Sverige. Jur. Dr. Jean-Monet professor i europeisk rätt vid Lunds Universitet som framgångsrikt drivit många fall inför såväl EU-domstolen Europeiska kommissionen

15:00 Trond Stokke. MD, Anestesiolog.  Norge.

Vad kan påvisas med C-båge? Vilken nytta gör radiofrekvensbehandling?

 

15:40 Kaffepaus

 

16:00 Kati Rajala. Fysioterapeut Orton. Finland.

Rehabilitering efter en whiplash-skada.

 

17:00 Avslutande av seminariedag 1.

 

 

 

Seminariedag 2 inleds.

 

09:00 Olli Tenovuo. MD, PhD, Docent och specialist i neurologi.  Finland.

Traumatisk hjärnskada-viktiga aspekter om primär- och eftertillstånd, diagnostik samt behandling.

11:00 Claes Olerud. MD, PhD, Professor i Ortopedi.  Sverige.

Kranio-cervikala ligamentskador efter Whiplashvåld. Hur är kunskapsläget idag.

 

12:00 Lunch.

 

13:00 Raija Mikkonen. MD, PhD, Radiolog. Specialist på funktionell magnetkamerateknik. Finland. The different findings in the cranocervical area diagnosed with dynamic kinemeri. (På engelska)

14:00 Helena Huhmar. MD, PhD, Neurolog. Finland.

The central vestibular system and its clinical disorder. (På Engelska)

15:00 Karl-August Lindgren. MD, PhD, Docent, Rehab Orton. Finland.

Whiplash - var tror vi att vi står i dag?

 

Sista anmälningsdag är den 11 september. Anmälan är bindande. Kontakt/Anmälan: Bert Magnusson, 0281-300 59 eller 070/266 01 58, e-mail:       bert.magnusson@nackskadeforbundet.se

Anmälan till Nackskadeförbundet: Postgiro: 42 48 49-8 ange ”seminarium”.

Kontaktperson Åland. Eira Berg tfn 358 (0)400845156.
Senaste anmälningsdag är den 11 september 2011

Inträde:1000 kr/ 110€ för allmänheten

Inträde: 2000 kr/220€. Läkare, Naprapater, Sjukgymnaster, Advokater, Försäkringsbolag, Politiker, Försäkringskassan mm i professionen, offentliga eller i privata sektorn.

     Nackskadade på Åland Ålandsbanken konto nr 660100-1092261 

           Entrépriserna gäller bägge dagarna tillsammans.

 

I inträdesavgiften ingår lunch, kaffe, eftermiddagskaffe med bulle eller frukt.

 

OBS! Anmäl Dig NU till ett mycket intressant och givande möte!

                                 OBS! Antalet platser är begränsat

OBS! Ytterligare 2 föredragshållare från norden tillkommer, men var i programmet de kan placeras är inte fastställt!


Hundskoj

Det har varit en hektisk vecka. På onsdagen blev mellandottern med sambo färdiga närvårdare och dom firades med stort kalas. Jag har tyvärr inga bilder från tillställningen i min kamera så dom kommer kanske i ett senare inlägg. Men till den stora dagen anlände iaf syster Carina från Åland och jag har fått glädjen att ha henne boende här. Hennes Spanska vattenhund Pike är med så det har blivit en massa hundskoj.

I torsdags förvillade vi oss iväg till hundklubbens Match Show. Pixel fick också delta fast han är kastrerad. Så jag och Pixel gick i klassen för hundar under 40 cm, Carina och Pike gick i klassen för stora hundar där Pike vann, Elin och Zoya deltog i barn och hund klassen och Jenny gick med Pixel och Nellie i en klass för utställningens personligaste ekipage. I barn och hund klassen och utställningens personligaste ekipage var det deckarförfattaren Leena Lehtolainen som var domare. Hon bor här i Ingå och är en av mina favoritförfattare, så det var lite extra roligt. Igen var kameran hemma och den enda bild som jag kan visa är tagen med telefonen.



Bilden föreställer Pixel på domarbordet med domaren Zindy Munsterhjelm-Enberg, som faktiskt är en gammal bekant till mej från den tiden när jag var i tonåren och hängde med mina föräldrar på hundutställningar. Sen dess har det ju gått ett antal år så varken hon eller jag skulle ha känt igen varandra på utseendet mera.

Sen har vi hunnit med några rundor nybörjar spårning i skogen och idag skall Pixel få prova på blodspårning. I kylskåpet står en diskmedelsflaska med blod som jag skall droppa ut ett spår i skogen med. 

 

Det är inte meningen att Pixel skall bli något spårningsproffs utan bara att vi ska ha kul tillsammans och göra av med lite energi. Blodspårningen kanske kan avleda hans intresse för att spåra klövdjur, som har blivit till ett så stort problem att jag inte kan ha honom lös i skogen mera. Jag gillar inte att se min lilla pudel skällande och dansande runt benen på älgar. Och inte att han får upp ett spår och springer iväg långa vägar för att nog komma tillbaka och kolla mej och sen springa iväg igen. Det var i höstas han kom på tre älgar när vi plockade bär och nu kan han bara inte morstå frestelsen att spåra älg.

En tur till stranden har vi också hunnit med. Pixel älskar att springa på sandstranden, vattnet gillar han inte så mycket. Men han springer omkring för sej själv med en väldig fart i stora cirklar och låter huff-huff-huff. Det kallar vi pudelfnatt. Pudelfnatt, hundutställning och spårning får en liten pudelkille att sova väldigt gott om nätterna. Det gör hans matte också. 


RSS 2.0