Hund- och fiskaktivering

Eftersom halkan och snön håller mej och Pixel inne stora delar av dagen så behövs det lite annat att pyssla med. Gömda korvbitar är roligt att lukta sej fram till och det blir man som hund trött av. Igår lånade vi en aktiveringsleksak av Nellie.



Nellies taktik för att komma åt godbitarna är att våld löser allt, men Pixel tar det lite lugnare. Han försökte puffa och knuffa på kopparna för att dom skulle flytta sej, men i just den här leksaken behöver man använda munnen för att lyfta upp dem. Dom sitter så pass djupt och tajt att knuff och puff inte fungerar. Skivorna i tornet skall man bara dra ut så faller godbitarna ner genom ett hål. Pixel tycker det är otäckt när det skramlar när han drar ut skivorna och dom trillar ner, så han var mycket försiktig på den biten av uppgiften också.
 

Istället försökte han sitta, ligga och ge tass till leksaken, men inte heller då ville den ge godbitarna ifrån sej.



Om man lägger sej ner och inte låtsas bry sej om den då. Nej det fungerade inte heller.



Om man stirrar på den då, trillar godbitarna ut då? Nej. Han provade också att skälla på den, prata med den lite försiktigt och att sätta sej framför den och gny. Men nej, det gällde att jobba på själv. Till sist kom han nog åt nästan alla godbitar. En blev kvar och han gick och blängde argt på leksaken som stod mitt på golvet hela dagen. 

Malungarna i akvariet som har blivit ganska många och stora och som snart skall flytta till en djuraffär har också jobbat på med sin aktiveringsleksak...

 

... en bit zuccini som hålls nere på bottnet med hjälp av en sked. Jag försöker nu hindra malarna från att föröka sej mera genom att ta bort deras stubbar där dom har gjort sina bohål. Pappa mal håller till under en liten stubbe som är så hård att han inte får till något bohål. Jag brukar jaga bort honom därifrån när jag städar akvariet, men ändå lyckas han med att skydda något litet yngel nu och då. För antalet malungar bara ökar hela tiden, men inte med 100 stycken i gången som det lätt skulle gå om han fick pyssla på i fred i sitt bohål.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0