Gnällvarning
På onsdagen skall jag träffa en ny läkare igen, en ortoped den här gången. Jag har inga större förhoppningar över det mötet, skulle helst slippa det. Men meningen är att den här ortopeden skalll göra en utvärdering om jag skall få mera smärtrehabilitering eller inte. Jag är mest rädd för att han eller hon kommer att röra till det för mej ännu mera. Jag har svårt att tro att en troligen inte språkkunnig människa (här kör dom med utländsk arbetskraft på ortopeden) har varken intresse eller tid att sätta sej in i vad min hjärnskada tillsammans med nacksakadan och nu ryggen har ställt till med i min kropp. Bad min husläkare i höstas att få slippa gå på det här, men det var enligt honom inget alternativ, eftersom det skulle betyda att jag ingen smärtrehabilitering skulle få. Enligt honom skall man som svårt handikappad inte falla igenom systemet??? Undrar då vilket system det är jag inte skulle ha trillat igenom eftersom jag fortfarande går som arbetslös arbetssökande.
Gunveig!
Attans också! Jag tycker också synd om dig så då är vi två! Visst kan det tyckas märkligt att vi "aldrig lär oss", men samtidigt: ibland fungerar det ju! Utmärkt dessutom. Det är så trist med alla våra bakslag men alternativet är att inte chansa och fy, så tråkigt livet skulle bli då, eller hur?
Hoppas att det är en bra ortoped som fattar vad det handlar om och att du får all den rehabilitering du behöver!
Vad? Är du arbetslös arbetssökande?? Vad tusan hände med sjukpensionen? Och du måste väl få ersättning efter olyckan?
Det här låter ju inte klokt, men jag misstänker att det finns väldigt många "system" som vi riskerar att falla igenom, ibland av någon liten handläggares godtycke till och med (tänker på kvinnan som begick självmord, hennes fall var redan under utredning på ett ställe men en annan handläggare tyckte det var för slött att kvinnan inte jobbade och satte igång..)
Vet du hur länge du måste hålla på så här? En permanent sjukpension med kontinuerlig ersättning för olyckan borde vara det enda möjliga för dig! Undra hur dom tänker.. (om dom gör det)
Många varma tankar och hoppas du är uppe från den vågräta ställningen nu!
Kramar!
din smärtsyster
Kristina
Jag är uppe igen i lodrätt läge, för det mesta iaf. Och med hjälp av antiinflammatoriska tabletter.
Är i gång med att byta ut julgardinerna. Följande tokighet, men nu ska jag invänta hjälp av Jenny.
Jag har överklagat mitt negativa pensionsbeslut i slutet av året 2006 men ännu har dom inget fått gjort åt det i nämnden dit överklagan sändes. Och så länge som det beslutet är taget kan jag inte ens ansöka på nytt.
Ersättningen efter olyckan tog slut när jag inte klarade av arbetsprövningen någon gång 2005 kanske. Då ansåg trafiktförsäkringsbolaget att det inte kunde bero på olyckan mera. I det fallet borde ärendet tas upp i tingsrätt och det har jag varken ork eller råd till.
Så att trilla igenom ett system till känns inte alls så konstigt eller främmande. Jag har tappat tron på allt som har med sjukvård och ersättningar att göra.
Många varma kramar!
Gunveig!
Ja, det förstår jag... det är ju som fiktion, man kan inte behandla människor så på riktigt... men det kan man och det gör man...
Tänker på dig!
Många varma kramar!
