För sköldpaddsintresserade

Miiras ägg nummer 1 har spruckit idag. Det luktade inte rosor i kläckaren precis. I morse när jag tittade till äggen var dom ännu alla hela, så det har spruckigt någon gång under dagen. Det är dag 55 idag för Steppis 7 ägg och dag 54 för Miiras ägg. Så nedräkningen har börjat, och jag går och ser till äggen flera gånger om dagen. Riktigt ännu borde ingenting ske men under veckoslutet kan man räkna med att den första lilla äggklon eller tassen tittar ut ur någon spricka. Man ser på äggen nu redan att det börjar bli trångt, jag har sett det så många gånger nu att jag inte mera tror att det är någon inbillning. Fastän skalet på sköldpaddsägg är lika hårt som hos fågelägg så kan man se att det buktar ut lite i någon ända. Äggen är inte mera så där perfekt äggformade som dom är når dom läggs av honorna. Jag tror att jag skulle kunna sätta ett märke där den första lilla sprickan kommer att uppstå.

Men nu till Miiras ägg. Vid vecka 2 såg jag tydliga blodådror på gulan när jag genomlyste ägget och vid vecka 4 såg jag ett litet embryo som rörde sej men sen såg jag inte något mer. Jag trodde nästan att jag hade sett fel och inbillat mej att där rörde sej någon i ägget, men nej så lyckligt var det inte. Ungens utveckling har stannat någon gång ganska snart efter att jag lyste ägget i vecka 4.

Jag slänger aldrig sköldpaddsägg utan att öppna dem fastän stanken ibland är ganska hemsk. Tomma öppnade ägg hamnar i komposten, men då det finns bevis för att det funnits liv i ägget gräver jag ner embryot och ägget. Slutresultatet blir väl det samma, jord, men det känns bättre att göra så här. 

Idag kom jag mej för att fotografera embryot innan jag begravde det. Som en liten "vetenskaplig studie". Jag lägger ut bilderna för jag vet att här tittar in några sköldpaddsmänniskor ibland.







På den sista bilden ser man tydligt det ljusa böjda streck som skulle bilda mittlinjen på skölden på en färdig sköldpaddsbebis.

Fastän det gick så här så är jag otroligt stolt över mamma Miira som i sitt första ägg någonsin har lyckats få till en befruktning. Vanligtvis är dom första kullarna tomma övningsägg.

Kommentarer
Postat av: carina moisio

Vad ledsamt Gunveig med Miiras ägg men som du sa så är det jätteduktigt av henne hursom helst. Min Klaras alla fem ägg var toma. Tråkigt men det hjälps inte. Jag funderar ju varför förstås.



Kramar till dig, Cia

2011-05-26 @ 16:50:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0