Hundskoj
Det har varit en hektisk vecka. På onsdagen blev mellandottern med sambo färdiga närvårdare och dom firades med stort kalas. Jag har tyvärr inga bilder från tillställningen i min kamera så dom kommer kanske i ett senare inlägg. Men till den stora dagen anlände iaf syster Carina från Åland och jag har fått glädjen att ha henne boende här. Hennes Spanska vattenhund Pike är med så det har blivit en massa hundskoj.
I torsdags förvillade vi oss iväg till hundklubbens Match Show. Pixel fick också delta fast han är kastrerad. Så jag och Pixel gick i klassen för hundar under 40 cm, Carina och Pike gick i klassen för stora hundar där Pike vann, Elin och Zoya deltog i barn och hund klassen och Jenny gick med Pixel och Nellie i en klass för utställningens personligaste ekipage. I barn och hund klassen och utställningens personligaste ekipage var det deckarförfattaren Leena Lehtolainen som var domare. Hon bor här i Ingå och är en av mina favoritförfattare, så det var lite extra roligt. Igen var kameran hemma och den enda bild som jag kan visa är tagen med telefonen.
Bilden föreställer Pixel på domarbordet med domaren Zindy Munsterhjelm-Enberg, som faktiskt är en gammal bekant till mej från den tiden när jag var i tonåren och hängde med mina föräldrar på hundutställningar. Sen dess har det ju gått ett antal år så varken hon eller jag skulle ha känt igen varandra på utseendet mera.
Sen har vi hunnit med några rundor nybörjar spårning i skogen och idag skall Pixel få prova på blodspårning. I kylskåpet står en diskmedelsflaska med blod som jag skall droppa ut ett spår i skogen med.
Det är inte meningen att Pixel skall bli något spårningsproffs utan bara att vi ska ha kul tillsammans och göra av med lite energi. Blodspårningen kanske kan avleda hans intresse för att spåra klövdjur, som har blivit till ett så stort problem att jag inte kan ha honom lös i skogen mera. Jag gillar inte att se min lilla pudel skällande och dansande runt benen på älgar. Och inte att han får upp ett spår och springer iväg långa vägar för att nog komma tillbaka och kolla mej och sen springa iväg igen. Det var i höstas han kom på tre älgar när vi plockade bär och nu kan han bara inte morstå frestelsen att spåra älg.
En tur till stranden har vi också hunnit med. Pixel älskar att springa på sandstranden, vattnet gillar han inte så mycket. Men han springer omkring för sej själv med en väldig fart i stora cirklar och låter huff-huff-huff. Det kallar vi pudelfnatt. Pudelfnatt, hundutställning och spårning får en liten pudelkille att sova väldigt gott om nätterna. Det gör hans matte också.
I torsdags förvillade vi oss iväg till hundklubbens Match Show. Pixel fick också delta fast han är kastrerad. Så jag och Pixel gick i klassen för hundar under 40 cm, Carina och Pike gick i klassen för stora hundar där Pike vann, Elin och Zoya deltog i barn och hund klassen och Jenny gick med Pixel och Nellie i en klass för utställningens personligaste ekipage. I barn och hund klassen och utställningens personligaste ekipage var det deckarförfattaren Leena Lehtolainen som var domare. Hon bor här i Ingå och är en av mina favoritförfattare, så det var lite extra roligt. Igen var kameran hemma och den enda bild som jag kan visa är tagen med telefonen.
Bilden föreställer Pixel på domarbordet med domaren Zindy Munsterhjelm-Enberg, som faktiskt är en gammal bekant till mej från den tiden när jag var i tonåren och hängde med mina föräldrar på hundutställningar. Sen dess har det ju gått ett antal år så varken hon eller jag skulle ha känt igen varandra på utseendet mera.
Sen har vi hunnit med några rundor nybörjar spårning i skogen och idag skall Pixel få prova på blodspårning. I kylskåpet står en diskmedelsflaska med blod som jag skall droppa ut ett spår i skogen med.
Det är inte meningen att Pixel skall bli något spårningsproffs utan bara att vi ska ha kul tillsammans och göra av med lite energi. Blodspårningen kanske kan avleda hans intresse för att spåra klövdjur, som har blivit till ett så stort problem att jag inte kan ha honom lös i skogen mera. Jag gillar inte att se min lilla pudel skällande och dansande runt benen på älgar. Och inte att han får upp ett spår och springer iväg långa vägar för att nog komma tillbaka och kolla mej och sen springa iväg igen. Det var i höstas han kom på tre älgar när vi plockade bär och nu kan han bara inte morstå frestelsen att spåra älg.
En tur till stranden har vi också hunnit med. Pixel älskar att springa på sandstranden, vattnet gillar han inte så mycket. Men han springer omkring för sej själv med en väldig fart i stora cirklar och låter huff-huff-huff. Det kallar vi pudelfnatt. Pudelfnatt, hundutställning och spårning får en liten pudelkille att sova väldigt gott om nätterna. Det gör hans matte också.
Kommentarer
Trackback
