Smärtdagbok

Solen har visat sej en liten stund och här är -10 grader kallt. 

Hela Finlands nyårsfirande har fått en svart sorgkant av att en man född 1966 har skjutit åtminstone 5 personer i ett köpcentrum i Esbo idag på morgonen.

Gott Nytt År till Er alla!

Nu blommar det igen i det stora akvariet. Där har jag fått igång ett litet välfungerande ekosystem, men det lilla akvariet är ett riktigt problembarn. Det fungerar inte som det ska, stinker som en dyblöt ylletröja när man närmar sej och de nyinköpta äppelsnäckorna dog båda två imon ett dygn. Hela skiten skall ut och så ska jag försöka sätta igång det på nytt, igen en gång, med vatten från det stora akvariet för att få igång alla nyttiga bakterier. Nu ska gruset ut och in med vanlig sandblästringssand från Biltema istället.

Nu har den här tokiga hippie familjen firat jul färdigt. Kylskåpet är så gott som tomt på julmat, skönt, så det blir köttfärssås och spagetti till middag idag. Benämningen hippie familj kom från en bekant som också har en brokig samling av djur och som också håller nära kontakt med sina närmaste. Jag tycker benämningen passar ganska bra in på vår familj också, så jag har lånat den av henne. Hon, Mia, med sina barn var här på juldagen och hämtade hem en ny familjemedlem från oss. Det var lilla Emily, sköldpaddsungen med dom sneda ryggplattorna, som flyttade hem till dem.

Vi börjde vårt julfirande i förväg i år. redan på måndagen togs granen in och kläddes av hemmavarande barn och barnbarn. Gubben, som alltid jobbar på julafton, hade sista dagen ledigt före jul på tisdagen den 22.12. Då åt vi en första julmiddag tillsammans med alla våra barn med familjer och hundar. Julafton började vi med gröt till hela gänget. Att få mandeln från julgröten betyder hos oss att den personen har disktur efter julmiddagen. Det var Mimi som fick mandel i år, men eftersom han och Pernilla åt julmiddag hos hans föräldrar så slapp han undan disken. Efter gröten delade vi på oss, Vesa åkte på jobb, Nilla, Mimi och Nasu åkte till Porkkala, en del åkte till den tidiga familjejulbönen i kyrkan och Ebba med sin pappa fick lyxen att ta en tupplur på några timmar. I kyrkan lyssnade vi till julevangeliet och vår kyrkoherde berättade lite om hur det troligtvis såg ut i ett hem i Betlehem på Jesu tid. Då bestod husen av två rum, ett för människor och ett för djuren, stallet. Till slut fick vi sekyrkoherdens dockteater med fåret Ulla och hennes kompis giraffen som diskuterade om betydelsen med julen. Berättelsen var en fortsättning på fjolårets julbönsdockteater. Vi har en sån härlig kyrkoherde som satsar mycket på barn och ungdom. Elin satt som ett ljus och lyssnade.

Sen var det tid att julkrama alla vänner och bekanta som också varit i kyrkan och så tände vi ljus på gravarna.

Under tiden som vi var i kyrkan hade min mamma med sambo anlänt och när potatisen var färdigkokt satte vi oss ner för att äta julmiddag igen.  Sill, lax, sallader och kötbullar, sen lutfisk med vitsås och till sist skinka och rökt kalkon med potatis- och kålrotslåda. Vårt julbord har varierat lite under de år jag kommer ihåg. När jag var liten var det sillsallad (hackad potatis, morot, rödbeta,lök,inlagd gurka och salt strömming, en kvarleva från att min morfar var född i en fiskarfamilj), sen lutfisken som min mamma har lagt till julbordet någon gång i slutet på 60-talet och sen de där då så förhatliga lådorna med skinka. Min moster som var kallskänka gjorde alltid ett lite mera varierande julbord, åtminstone minns jag att det var därifrån som köttbullarna kom. När jag var liten firade vi jul hos mormor och morfar vartannat år och vartannat år hos min moster och morbror. 

De senaste 20 åren är det jag som har gjort julmaten tillsammans med min mamma och nu också med Jenny, med avbrott för något år. Mamma gör alltid kålrotslådan och sillsalladen som ännu lever kvar. Jag lade till gravlaxen och smetanasillen. I några år gjorde jag olika strömmingsinläggningar som nu har fallit bort, medan flickorna far ännu var med i bilden fanns det också morotslåda på julbordet, den åkte ut i samband med skitstöveln i mitten på 90-talet. Den rökta kalkonen kom någon gång när döttrarna var små och den kommer säkert att leva med länge. För varje år som går får skinkan en allt mindre plats och kalkonen blir större. När Vesa kom in i familjen för 11 år sen hade han sina egna traditioner, det som jag nu minns är att skinkan tillreds på ett lite annorlunda sätt nu än tidigare. Svärsonen, Mårten, hade med sej leverlådan in på vårt julbord, den tillreder nu Jenny. I år hade vi olika sorters fiskrom och rökt lax som nyhet. På Elins begäran sjöng vi också snapsvisor första gången i år. Det lärde hon sej på mammas och pappas bröllopsfest. 

Efter julmiddagen kom julgubben på besök och sen öppnade vi julklappar i några timmar. Nu för tiden öppnar vi julklapparna en i gången i åldersföljd. Den yngsta först och den äldsta sist så länge det finns julklappar kvar. I år har vi miskat på mängden med julklappar riktigt ordentligt. En julgåva per familj skulle det vara, resultatet blev inte riktigt så, men nära på iaf. Elin och Ebba fick många paket som vanligt. 

Efter öppnande av paket finns det lite rum i magen för efterrätt och kaffe. Till traditionen hör att vi gör en massa olika småbröd och julgodis, så också i år. Julstjärnor av smördeg med plommonsylt skall det också vara och så en stor fruktsallad gjord på olika konserverade frukter. Några år hade vi också en stor chokladtårta men den är nu skippad för ingen orkade äta så mycket.  

Efterhand som kvällen gick så trillade också dom delar av familjen som firat på annan plats in för att få sej en skinksmörgås, julklappar och lite efterrätt.

På juldagarna trillar olika delar av familjen in och äter rester av julmiddagen. Och igår drack alla de i familjen som inte jobbade julkaffe hos min farmor med den delen av släkten. Där fick jag känna och snusa på den nyaste medlemmen i släkten, min lillebrors riktigt nya dotter, "Iines". Och så blev det flera paket att öppna.

Nu idag har livet efter jul börjat och nu skall jag gå och tillreda köttfärssås till hippie gänget som just trillar in från sina jobb.

Min näckros orkade inte vänta till julafton innan den började blomma.

till Er alla!

Vi kommer att få en lite annorlunda julblomma. Det är en näckros i akvariet som har fått för sej att den skall blomma. Jag har ingen aning om vilken näckrosart det är, men det kanske klarnar när blomman slår ut. Igår fick jag ta bort ljusrampen från akvariet för att ge knoppen plats att växa upp över vattenytan. Men jag har en annan akvarielampa upphängd i taket som har varit till för att ge gullrankan, som har sina rötter i akvariet istället för i muld, tillräckligt med ljus. Den har jag nu sänkt ner närmare vattenytan, så jag hoppas den skall ge knoppen tillräckligt med ljus så den orkar blomma. En till knopp är på väg upp mot vattenytan från samma näckros. 

Julgranen är hemburen från skogen. Fick hjälp med det av mellandottern och svärsonen med hund igår i -22 graders kyla. Det var ganska stämningsfullt att traska fram i skogen invirade i stora halsdukar och mössorna nerdragna över öronen. Snö har vi också fått så det var riktig julstämning. Hundarna fick också följa med. Nasu har inga problem med kylan eller snön, men Pixel, iklädd sin vinterjacka, hoppade fram på tre ben eftersom snön frös fast i håret mellan trampdynorna. När snöklumparna blir tillräckligt stora lägger hans sej ner och vägrar gå vidare tills han får hjälp med att ta loss snön. 

Pepparkakshuset står också färdigt. Det blev ett bling-hus i år, dekorerat med ljusröd, vit och lila strössel i olika former. För att roa barnbarnen står det en Duplo-ko och en Duplo-gris på pepparkakshus gården. Idag har jag gräddat fem plåtar med glutenfria pepparkakor, därför doftar här jul.

De flesta julklapparna är inhandlade, den rökta julkalkonen och skinkan är också redan hemma. Nu är det bara mina flera hundra jultomtar i porslin, den stora halmbocken och julkrubban som skall bäras ner från vinden och hitta sina platser. Mina jultomtarcoh halmbocken är ett arv av min gudmor. Jag minns här jag var liten och hälsade på hos henne under julen hur jag stod och beundrade hennes tomtesamling. 

 


Ha en skön fjärde advent!

  

Självständighetsdagen gick åt att ligga i sängen. Min rygg sa knak och brak när jag hängde upp en ljusslinga på vedbodsväggen på lördagen. Till självständighetsmiddag fick vi risgrynsgröt, gjorda på risflingor och konserverade päron till efterrätt. Mera än det klarade jag inte av att stå på fötter.

På måndagen var jag på fötter igen med hjälp av en hel del värkmedicin. Det blev en del akvariestädning och omplantering eftersom jag fick en hel hink med nya växter av en bekant som också städade sitt akvarie. Imorgon skall en del av mina fiskar flytta till en djuraffär. Det börjar bli trångt också i det stora akvariet och nya yngel kommer det varje vecka, så nu måste det ske något radikalt.

Igår skulle vi gå långpromenad med hunden i skogen. Det hela slutade i ett litet kaos och hundtvätt. Pixel hittade en passligt färsk hög med älgskit, av den lösare sorten, och innan jag hann blinka hade han rullat sej i den. Och till på köpet lyckades jag tappa bort mej totalt igen en gång. Men det gjorde ju inte hunden och vi kom hem igen helskinnade. För att få tillträde igen till mattes säng så vad det ett bad som gällde för min duktiga lilla hund. Sand och kvistar i sängen kan jag ännu tåla men inte älgskit.

Idag har det snöat och fastän jag igen låter som ett hostande ånglok när jag rör på mej så blev det en kortare tur i skogen idag också. Det var så fint och ljust när det ligger lite snö på marken. Annars har det varit en  Harry Potter bok som har roat mej idag, igen en gång. Det är en sak som är bra med att ha dåligt minne, man kan läsa om samma böcker flera gånger och alltid njuta fullt ut av dem.

... har varit fylld av allt möjligt. När man är långsam som jag så blir det inte så mycket gjort på en dag, så endera borde det vara flera dagar i en vecka eller flera timmar på en dag. Men inget av det  låter som något bra, krafterna tar ju slut ändå före dagen eller veckan tar slut.

Måndag:
Trött, trött, trött efter ett hektiskt veckoslut. Men Pixel blev iaf klippt, tvättad och fönad. En skogspromenad hann vi också med. Ännu stod trattkantarellern på rad och väntade på att bli plockade.



Och kaninerna Snickers och Kajsa fick morötter från mitt eget trädgårdsland till middag. Jag har glömt att ta upp morötterna i höstas, men det går ju bra så här också.



Tisdag:
Bassängträning och en tur till ett nytt köpcentrum för att kolla på lite julklappar.

Onsdag:
Sängen och boken, tror jag.

Torsdag:
Långpromenad med Pixel och Nasu. Vi gick björnrundan, men björnarna har troligtvis gått i ide för det syntes varken spår eller något annat av dem. Nasu, Pixel och Zoya hade alla tid hos veterinären på em. Pixel blev vaccinerad, Nasu blev chip märkt och fick shampoo för sin kliande hud och Zoya blev av med sina två hörntänder som inte lossat när dom nya växte ut.

Fredag:
Lymfterapi och IKEA. Det blev några julklappar och en matta till mej själv. Lite smått och gott trillar det också alltid ner i kärran. På hemvägen tittade vi ännu in i en Prisma affär. Där köpte jag 12 stycken tallrikar och ett par joggingbyxor. Och mat förståss. Våra gamla tallrikar ser ut som om dom skulle ha gått i tusen bitar och limmats ihop igen. Jag vet inte om det är micron eller diskmaskinen som gör att dom ser ut så, eller bara dålig kvalitet kanske.

Idag:
En kortare skogspromenad och lite småplock runt omkring i huset.

Imorgon:
Skall vi fira Sjölvständighetsdag.