Sköldisgänget
Idag serverades det färsk mat och då vill alla vara med. Dom dagar då det serveras torkad mat är det bara Hurma som kommer fram.
Lilla My
Miira
Och ständigt hungriga Hurma
Åh vad underbart då du kommer med sköldisbilder!!! Jag bara väntar på det. Vad Mumrik/Lilla My är fin... Honom skulle jag vilja ha... Jaså Hurma har vaknat ur dvalan? Jag kände direkt igen Miira på bilden. Fina gumman. Hon fick det så bra hos dig! Berätta mer sen när de andra vaknar ur sin dvala!
Kram från din vän cia i Jakobstad
Ja, Hurma är vaken. Hon lugnade inte ner sej alls i kylen, utan krafsade och bökade omkring hela tiden. När jag tittade till henne hade hon hela munnen full med jord pga sitt underbett och bökandet. Så jag avbröt dvalan och det verkar hon nöjd med. Det blev lugnt i kylen också, så dom andra får sova ifred.
Kram
Gunveig!
Så fint att se några från ditt sköldisgäng! Lilla My är ju helt bedårande.
Men jag kan inte hjälpa att jag blir extra varm om hjärtat när jag ser Hurma. Tilltufsad som hon är men njuter ändå av livet.
Att hon sen ständigt är hungrig gör att jag känner mig ännu närmare henne.
Och pigg och vaken.. hm, ja det är många likheter mellan oss ;o)
En puss från mig och så en till Pixel förstås!
Varm kram till dig!
Sen tidigare inlägg "Neuropsykologisk rehabilitering": Usch, så gräsligt att behöva vänta ut kroppens egen steloperation.
Det gjorde jag med två kotor med den skillnaden att jag inte visste om det som du gör.
Du är en kämpe, Gunveig och jag beundrar dig!
Ps. Hur i hela friden kunde du veta att jag har byggt en koja av en stor filt och dynor? Och ännu mer att jag sitter där och plitar i stearinljusets (batterierna i ficklampan tog slut) sken??