Läkarbesök

Nu har jag gått omkring och snörvlat och flåsat i tre veckor. Lite feber har jag också haft de senaste dagarna. Gubben har emigrerat till gästrummet, pga mina snarkningar och hostningar, och i morse gav han sej inte innan har ringde vårdcentralen och fick en akuttid.

Och vilket bemötande jag fick. Snabbt hade jag en remiss till labben för att ta CRP och blodbild och en tid till läkaren. Eftersom jag saknar mjälte är jag ganska infektionskänslig och att få feber är inget bra tecken. Så här smidigt brukar det inte gå till på vår vårdcentral, men nu fick dom nog fulla poäng.

Ut från vårdcentralen kom jag med recept på antibiotika och avsvällande antihistamin och så gjordes det en svalgodling för säkerhets skull. Nu ska jag vila, dricka varmt och vila lite till. För imorgon är en viktig träff med neuropsykologen inbokad. Och det är inget man vill avboka, för nu händer det saker minsan.

Hon har fått fart på min bostadsanpassning som har hängt i luften i några år, jag skall också få lånerätt på Celia biblioteket, där man får låna talböcker, och få en Daisy-spelare som hjälpmedel för att lyssna på talböckerna. Om en vecka skall jag träffa min neurolog och så ska vi försöka få till en bedömning av mina finmotoriska svårigheter av en ergoterapeut.

Under tiden vi var på Cypern hade jag fått ett brev om att någon arbetsgrupp har börjat med en forskning/undersökning där man följer upp med iv antibiotika medicinerade borrelia patienter som har haft hudproblem, i mitt fall scleroderma. Min scleroderma var i en mycket aktiv fas före vi åkte till Cypern. Solen och värmen fick symptomen att lugna ner sej. Solljus är en viktig del av vården av scleroderma. Nu har jag iaf varit och tagit borreliprov, så det ska bli spännande att se vad dom visar. Egentligen borde jag vara frisk från min borrelia eftersom jag behandlades med en lång antibiotikakur, men den aktiva scleroderman säger något helt annat.

Livet är ganska hektiskt och det känns som om allt snurrar runt en massa telefonsamtal, möten och papper som skall fyllas i. Men dom här hektiska perioderna brukar i slutändan nästan alltid resultera i något gott.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0