Smärtdagbok

Solen lyser och jag har ledig dag. Att ha ledig dag betyder att det inte finns något inplanerat till vilket jag behöver assistenthjälp, så Jenny är också ledig idag och jag är ensam. Att det blev ledigt för Jenny mitt i veckan beror på att jag behöver henne på söndagen istället, vi ska åka på mässa till Vanda. Sällskapsdjursmässa kanske det heter på svenska. Inga flera djur ska det bli utan istället ska vi kolla in lite ny utrustning för sköldpaddor, som förhoppningsvis har anlänt till vårt U-sköldpaddsland. Lite nya UV-ljus lampor hoppas jag på, kanske förgäves. Annars måste jag iväg över viken till Västerås för att få tag i sådanna. Och lite akvariegrejer kanske det blir.

När solen lyser och det är ledig dag betyder det genast en tur med Pixel i skogen. Men först var det klippning som gällde, nu har jag gett upp med hans långa toviga päls så nu är den nerkörd till 1/2 tum nästan överallt. Husse fick hjälpa till med klippningen innan han åkte iväg till eftermiddagsskiftet bland baconfeber-intensiv patienter i huvudstadsregionen. Nu finns det ingen lång tovig päls kvar att strida om med borste och kam utan det är vinterjackan som gäller för Pixel. Vi har haft en förskräcklig maktkamp med morr och uppdragen läpp varje gång borsten har kommit fram, han är ingen snäll underlägsen lydig hund, min Pixel. 

Nu har jag slutat plocka svamp under våra skogspromenade, utan det är stenar och stubbar/rötter som gäller. Här kommer ett lite urval av allt jag läpat hem. 

Den här ligger i ett av terrarierna där Manne och Steppi sköldismammorna går.

 

Och så en från stora akvariet, den flyter ännu så största delen av roten befinner sej för tillfället under sanden för att den skall hålla sej på bottnet.



Och så den här lilla som är dagens skörd, den skall tvättas av och åka ner i lilla akvariet.



Vilka fina former naturen har gjort. Risken finns att fiskarna får flytta och jag fyller akvarierna med växter, stenar, stubbar och rötter.

Nu ska jag i alla fall visa upp en dålig bild på mina minstingar för tillfället.



Man ska ha ganska god fantasi för att se att där faktiskt finns några fiskyngel och en liten mal som jag har anställt som städare i yngelburken.

En av mommis minstingar till.



En dreglande liten Ebba som har fått sina första två tänder och har lärt sej sitta.



Kan ni se min första tand?

Och sen en liten avundsjuk minsting till.



Zoya som har blivit 5 månader och som har öronen nerlimmade. Zoya ska iväg på sin första valputställing snart och hennes öron ensvisas med att stå rakt upp.