Hos hudläkaren

Jag har varit på halvårskontroll hos hudläkaren för min sclerodermi idag. Träffade en ny läkare på en ny plats vilken inte kändes så bra först. Men när jag träffade henne gick den känslan om. Jag fick allting förklarat för mej en gång till om min sclerodermi som dom fortfarande funderar om kan bero på borrelia. Läkaren konsulterade både en annan hudläkare och en infektionsläkare under mitt besök och dom kom fram till att ta ännu en provbit för borrelia undersökningar. Nu får jag vänta på svar i tre veckor igen. Säger som Nisse, hur mycket tid går inte till att vänta på än det ena och än det andra. Under tiden skall jag gå på solariet en gång i veckan som vanligt, men sluta med cortisonsalvan som jag har använt i 3 veckors kurer. Om borrelia proven är negativa skall jag pröva på en annan salvabehandling, Protopic (tacrolimus) som fungerar bra på ungefär 50% av sclerodermi patienterna.

Jag har fortfarande myror i huvudet över min rehabiliteringsvecka. Mår ju så mycket bättre fysiskt nu än vad jag har gjort sedan olyckan vilket gör att jag blir mera medveten om de svagheter som min hjärnskada medför. Nu verkar det vara hög tid för en ny dust med neuropsykologisk rehabilitering för att hitta de verktyg jag behöver för att få ett drägligt liv. Det tycks till och med FK förstå, fick hem en ansökan som jag skulle fylla i just om np rehab. Nu har dom på FK igen klassifierat mej som handikappad men bara för ett år framåt. Sen skall allt utredas igen en gång. Det är tur att jag börjar bli van vid alla turer i den här långdansen och vet vart jag ska vända mej för att få rätt utlåtande nästa gång när allt brister. Men det känns så förbaskat onödigt, precis som om jag skulle kunna få en utbyteshjärna som reparerar hjärnskadan inom ett år.
På samma gång har jag också funderat på vad jag skulle kunna jobba med eftersom jag allt emellan anses vara fullt arbetsför. Vi har en stor mjölkproducent här i grannskapet och jag har tänkt mej att kunna fungera som någon slags sällskapsdam till kossorna på gården. Alternativet att fungera som sällskapsdam på något åldringshem eller liknande fungerar inte eftersom jag har så svårt med kommunikationen. Men djur har jag inget problem att komma överens med, knappast heller med kossorna. Undrar om FK kommer att stöda mitt förslag till arbetsprövning? Jag behöver inte ens färdtjänst för att ta mej till jobbet, gården ligger inom promenadavstånd.

Kommentarer
Postat av: Nisse

Jamen det var välan en utmärkt idé, sällskapsko. Jaha, sällskapsdam åt kor var det ja :)



Bonden kan då säkert intyga att det är något som gynnar kossorna något i hästväg...



Jag förstår inte våra myndigheter. men det verkar som om de nästan medvetet 'ser ut' en gruppering med människor med ett viss besvär och sedan kör de racet med förvirrande attityd, hänvisningar, omprövningar, ifrågasättande (ofta av självklarheter), struntar i medicinska utlåtanden, gör sina egna bedömningar och tolkningar (som ofta är fullständigt olagliga och regelvidriga)



De som orkar skulle helst dra dessa handläggare inför rätta mer än vad som sker.



Vojne, vojne...



Hoppas din nästa vända med er FK fixar sig bättre denna gång.



Jag har min framför mig. Jag blir ju utförsäkrad sista augusti 2009 och jag försöker få reda på vad som kommer att ske. Det är som att fråga ett stort svart hål, det ekar inte ens.



De (vår FK) kan inte ge vettiga svar men de kräver av mig och mina doktorer att vi ska intyga hur mitt medicinska tillstånd kommer att vara; "För all överskådligt framtid"?



I mitt perspektiv, är "all överskådlig framtid", i morgon, på sin höjd.



Det är klar tillför man en massa 'om' så kan man ju göra mer eller mindre kvalificerade gissningar. men det blir ju väldigt subjektivt.



Jag kan ju inte 'lova' att jag kommer att vara så här dålig i oändlighet. Jag kanske blir sämre? Det kanske stannar upp? Är det möjligt att det kan bli bättre?



Vår och tydligen också er FK har utgångspunkten att all sjukdom är tillfällig och kortvarig.



Jag känner verkligen empati med all de människor som blir överkörda av en sådan cynisk byråkrati och inhumant förhållningssätt.



Vem eller vilka vill egentligen att det ska var så?



Hur ser det ut i deras huvuden?



Kramar!

2009-03-18 @ 10:52:27
URL: http://blogg.ngn.nu
Postat av: Kristina Birkesten

Gunveig!

Ja, det är en utmärkt idé! Kossorna skulle bli mycket gladare och mjölka bättre, rena förtjänsten. Och kor är trevliga, snälla och nyfikna! :o)



Bra att dom kollar borrelia, det stökar ju till mycket mer i våra kroppar än vad man har trott tidigare.



Hoppas väntan på provsvaret går bra, det är som

både du och Nisse säger, mycket tid som går åt till väntan...



Att du blir mer medveten om vad din hjärnskada medför är ju bra men samtidigt mycket tufft, kan jag ana. Måtte det lösa sig med neuropsykologen så att du kan lära dig verktyg för att hantera din förändrade situation! Tänker på dig!



Krama den lilla trasselsudden från mig!

Varma kramar till dig

din smärtsyster

2009-03-18 @ 22:34:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0