Smärtdagbok

Självständighetsdagen gick åt att ligga i sängen. Min rygg sa knak och brak när jag hängde upp en ljusslinga på vedbodsväggen på lördagen. Till självständighetsmiddag fick vi risgrynsgröt, gjorda på risflingor och konserverade päron till efterrätt. Mera än det klarade jag inte av att stå på fötter.

På måndagen var jag på fötter igen med hjälp av en hel del värkmedicin. Det blev en del akvariestädning och omplantering eftersom jag fick en hel hink med nya växter av en bekant som också städade sitt akvarie. Imorgon skall en del av mina fiskar flytta till en djuraffär. Det börjar bli trångt också i det stora akvariet och nya yngel kommer det varje vecka, så nu måste det ske något radikalt.

Igår skulle vi gå långpromenad med hunden i skogen. Det hela slutade i ett litet kaos och hundtvätt. Pixel hittade en passligt färsk hög med älgskit, av den lösare sorten, och innan jag hann blinka hade han rullat sej i den. Och till på köpet lyckades jag tappa bort mej totalt igen en gång. Men det gjorde ju inte hunden och vi kom hem igen helskinnade. För att få tillträde igen till mattes säng så vad det ett bad som gällde för min duktiga lilla hund. Sand och kvistar i sängen kan jag ännu tåla men inte älgskit.

Idag har det snöat och fastän jag igen låter som ett hostande ånglok när jag rör på mej så blev det en kortare tur i skogen idag också. Det var så fint och ljust när det ligger lite snö på marken. Annars har det varit en  Harry Potter bok som har roat mej idag, igen en gång. Det är en sak som är bra med att ha dåligt minne, man kan läsa om samma böcker flera gånger och alltid njuta fullt ut av dem.