Trött

Den stora tröttheten trillade över mej igen. Och jag som inte alls skulle ha tid med något sånt nu. Yngsta dottern fyller 16 år idag och vi skall ha släkten här på kaffe på söndagen. Så jag borde städa och baka. Men nu blir det nog bara en liten sväng med damsugaren och kaffebröd från affären.

Jag känner mej som om något stort hade kört över mej. Lite ont i halsen och mycket ont i alla muskler. Vår förkylning, kolhydrat abstinens eller något annat? Det är egentligen ingen skillnad vad det är, den stora tröttheten är den samma.

Kommentarer
Postat av: Nonna

Käraste vän, ställ inte så stora krav på dig själv det är inte för fikabrödet man kommer och om man vill ha det kan man ju hjälpa till och fixa det.

Vi kvinnor är världsmästare på att ställa krav på oss själva och få krav på omgivningen - men det kan vi jobba med! När jag gör potatispalt så skär jag alltid upp smör i avlånga bitar och lägger kors o tvärs på ett fat så det ser ut som en timmerbröt..första gången jag inte orkade det utan det blev en hel bit med smör på bordet då skulle du ha hört - ungarna trodde jag var döende - succesivt har man vant sig vid att det går att göra på andra sätt oxå och det fungerar bra.

Ha ett fint kalas, gratta 16-åringen och hoppas du kommer upp ur trötthetskoman snart..mycket snart!

Kram Nonna

2009-04-17 @ 19:07:57
Postat av: Gunveig

De är ju sant, att vi ställer krav på oss själva. Det är ju ingen som kommer och tittar om jag har dammsugt lite mitt på golvet och lämnat knutarna eller om jag har bonat hela golvet. Det blev nog ett färdigt tårtbotten från affären, men köket har fått sej en omgång med skurtrasan. Det var blodstänk överallt för gubben kom hem med flera tiotals kilo kött igår som skulle tas om hand och frysas in. Men nu är alla obefintliga marginaler använda och sängen väntar.



Kramis

2009-04-17 @ 19:26:09
Postat av: Kristina Birkesten

Gunveig!

Jag känner med dig! Den stora tröttheten går inte att mota bort hur vi än gör. Det är som en ångvält kört över en...



Kanske lite typiskt just när vi har mycket omkring oss som vi vill ska flyta på.



Har tröttheten fört dig till dikeskanten, eller har du "trillat ner"?



Många varma tankar och kramar!

din smärtsyster

2009-04-18 @ 12:43:29
URL: http://kristinasryggdagbok.blogg.se/
Postat av: Gunveig

Dikeskanten verkar vara lite närmare än vanligt, men jag tror jag fick det hela uppstyrt i tid. Har delegerat ut alla göromål till andra och använt dagen till att läsa en bok istället.



Kramis

2009-04-18 @ 18:50:12
Postat av: Kristina Birkesten

Gunveig!

Vad glad jag blir för det! Som vi båda vet är det inte enkelt.



Tänker på dig!



Var rädd om dig med kramar!

din smärtsyster

2009-04-21 @ 10:27:04
URL: http://kristinasryggdagbok.blogg.se/
Postat av: Nisse

Om det nu är förkylning som drbbar dig så kan du ju i vart fall trösta dig med att du till din omgivning kan meddela att du är mycket sjukare än alla andra och behöver därför extra omsorg och hänsyn.



Och därmed överseende om att det inte är städat. Vilket iofs gästerna skulle kunna göra innan de åker hem till sitt.



En fin tradition som vi skulle kunna börja skapa, tycker jag.



Kramar!

2009-04-22 @ 23:15:51
URL: http://blogg.ngn.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0