Tisdag
Vågen i simhallen sade något som jag inte riktigt tyckte om, igen hade det kommit ett kilo till smygande utan att jag har märkt något. Jag tycker att jag äter så hälsosamt och förnuftigt, men ändå så säger vågen att jag äter för mycket eller rör på mej för litet. Troligtvis det senare. Det blir inte så mycket motion när det river här och snurrar där och jag alltid är beroende av att någon annan skall följa med mej ut och promenera eller utöva någon annan form av motion. Sedan jag för 1,5 år sedan fick diagnosen keliaki och började med glutenfri kost ökar jag långsamt i vikt hela tiden. Troligtvis för att jag nu kan ta till godo den näring jag får i mej, som tidigare då tarmslemhinnan var irriterad bara åkte rakt igenom.
Hundvalpen är ännu också för liten för att motionera några längre sträckor. Ett varv runt huset räcker till för honom. Han är förståss så liten att man kan stoppa honom i fickan och gå på promenad med honom. Tänkte ladda upp en bild på honom, men han ser bara ut som en svart liten boll på alla bilder jag har tagit. Enligt svärsonen är det en skam för riktiga hundar att kalla honom för hund, han liknar mera en råtta. Och låter som en fiskmås när han gnäller, så ett av namnförslagen har varit Måzart. Idag heter han Albus, få nu se vad det blir sen på riktigt. Vi hinner ändra oss många gånger ännu innan vi riktigt hinner lära känna honom och ser vem han är.
Jag träffade min "sklerodermi" läkare i förra veckan och fick en massa bra svar på alla mina frågor. Hon undersökte mina angripna ställen och tyckte att det så lite bättre ut än i våras. Jag har använt stark kortison salva i kurform + solbadat alltid när solen har visat sej. Huden har blivit lite mjukare på dom ställen där sjukdomen ännu inte har hunnit slå till riktigt ordentligt. Nu skall jag fortsätta med kortisonsalvan i 3 veckors kurer och gå på solarium en gång i veckan för att förhindra att sklerodermin sprider sej. De ställen där den redan har hunnit förstöra både muskler, fettvävnad och hud kommer aldrig att bli bra igen, men det skall gå att förhindra att den sprider sej. Min hud är mest angripen vid ländryggen och runt höfterna. Därifrån kommer också smärtan i just ländrygg och höfter eftersom den skadade ärriga vävnaden stramar runt lederna och det hela tiden också är en inflammation på gång i den skadade vävnaden. Nu känner jag att också områdena runt mina knän och mina händer är angripna av sjukdomen, men jag hoppas att kortisonet och solljuset skall hjälpa så jag blir av med den smärtan och stelheten. Jag har tidigare inte kunnat skilja på vilken smärta som kommer av de skadade nerverna och diskbråcket i nacken och vilken som kommer av sklerodermin. Men nu när kortisonet dämpar inflammationen runt lederna och smärtan i höfterna nästan är borta under de tre veckor jag använder salvan har jag också lärt mej att känna igen sklerodermi smärtan runt andra leder. Om sklerodermin har spridit sej till olika inre organ har jag ännu inget svar på men jag har varit på laboratoriet och tagit en massa olika blodprover som skall ge svar på den frågan. Så nu väntar jag på att ett brev med svaren skall dimpa ner i postlådan.
Väntar också på svar om vår FK skall godkänna mitt läkarintyg för sjukledigt fram till den 31.4.2009 eller om jag igen skall behöva anmäla mej som arbetslös arbetssökande. Har nu varit "sjukskriven" från den 8.9 men ännu inte fått något besked om sjukdagpeng från FK. Dom tycker säkert att vi ska leva på frisk luft och solsken så länge dom vänder på mina papper på nåt kontor. Har också min överklagan på det negativa beslutet om min invaliditetspension som ligger på nåt skrivbord i FK sedan 20 månader tillbaka. Senast jag hörde något om det för över en månad sen så hade jag faktiskt blivit tilldelad en handläggare, men sen blev det stopp i maskineriet igen. Ingen brådska i den instansen inte.
Svarta små krulliga nystan är en hård utmaning för vilken fotograf som helst.
När han växer till sig kommer ni också att märka att han är en studsboll, kanske kan skapa någon namnidé? En svart råttliknande studsboll som låter som en fiskmås. Låter ju som en kattleksak?
Vågar har jag slutat använda de är relativa och nyckfulla och därmed opålitliga. En helkroppsspegel är mer 'avslöjande' - ja jag menar då om det behöver göras något åt själva kroppsformen.
Hur lång blir listan om du räknar upp dina diagnoser?
Våra respektive FK har kanske övertagits av någon slags byråkratmaffia? Med rötter från medelhavet och och andra korrupta byråkratier.
Skicka en tårta till handläggaren.
Med tanke på hur våra respektive FK hanterar sina försäkrade (som egentligen behöver trygghet) så skulle de ha smisk på rumpan! I alla fall de som sitter på beslutsstolarna.
Kramar!
Studsboll har han redan visat att han är. En morrande sådan. Han blir så upphetsad när man leker med honom att han börjar morra och skälla. Partikelaccellerator har också varit ett namnförslag. Jag kan inte ens skriva det rätt tror jag. Men visst skulle det låta roligt när jag står på gården och lockar på honom.
Spegel låter ännu värre än vågen, jag tror den också skulle ha något obehagligt att berätta.
Raderna för raddan med diagnoser brukar inte riktigt räcka till när jag ska fylla i nåt papper till FK. Men jag har lärt mej att bara använda numrorna nu för tiden.
Jag tror nog att rötterna på vår byråkratmaffia sitter längre in än bara i medelhavet, misstänker att dom räcker ända till syd amerika eller nåt liknande. Men nu har vi fått nåt jäkla fiffigt system där man kan följa i vilken kö man har fastnat inom FK på internet. Hjälper inte mycket eftersom kön inte tycks gå framåt. Jag läste nåt om vassa nålar som sticks in i handläggaren med ojämna mellanrum utan förvarning. Tyckte det lät bättre än tårtan.
Kramar
Gunveig!
En morrande, svart, studsbollsliknande och måshärmande Particelaccelerator? Det är väl en fin stamtavla? Fniss! Kan tänka mig att den lille far runt och charmar alla som råkar stå ivägen.... eller hur går det med honom och sköldisarna?
Hoppas din fysioterapeut kan hjälpa dig med låsningen imorgon! Det är otroligt vad det hämmar rörelseförmågan, om bara skeletteländet kunde hålla sig på plats!!
Det låter som om du har en bra läkare för din skerodormi och någorlunda kontroll, men det låter inget vidare att det har spritt sig. Hoppas åtgärderna stoppar upp det!
Försäkringskassan...läste på en blogg där den kallades Försvårningskassan. Det är jag beredd att skriva under på!
Varma kramar!
din smärtsyster
Kristina
Å vad man blir vovsugen då man hör om erat nystan. Maken vägrar konsekvent att besöka någon som kan fresta honom i den vägen. Jag har en kusin som föder upp bischon och dit far han inte då de har valpar - även om de är tingade. De ger ju så mycket de här små liven de distraherar oss från smärtan och får oss att skratta. Nu har vi ju lilla Smilla katt och det räcker för tillfället. Visst är det sorgligt med FK och andra instanser som inte kan sköta sitt jobb. Bille har besvär med sin dr som lyckats vara oanträffbar hur länge som helst, Kristina med FK och deras utredningar, Nisse får olika besked o får byta handläggare stup i kvarten. Anna har också haft problem med dem. Själv har jag inte haft bekymmer med FK ännu, peppar peppar - men vi får väl se jag har förl sjukers 75% -090831 sen vet man inte vad som sker. Hoppas dina sjukdomar inte förvärras och att du kan ha en dräglig tillvaro med dina sköldisar och trasselsudden och familjen.
Kram Nonna
Imorron ska jag bassängträna ska bli skönt och
Hej! Gillar verkligen det du skriver i din Smärtdagbok. Går det bra att jag länkar till dig från min sida wwww.jernsaxen.blogspot.se Ta hand om dig och ha det så bra som det går mvh Peter Olofsson
Ursäkta mig blev fel på webbadressen det ska vara com på slutet inte se. Alltså www.jernsaxen.blogspot.com. Hej igen från Peter!
Tack för alla kommentarer. Ulltussen har just kommit på jobb med sin lilla flecefilt som han använder som substitut för sina systrar. Den biter han, morrar åt och skäller på. Just nu ligger han på den och vilar. Han skäller till ett tag när han kommer innan för dörren på morgonen för han ska ha reda på var jag är, men nu har han redan lärt sej att komma hoppande till sängen, för där ligger jag ju som oftast.
Peter, du får gärna länka till min blogg.
Kram till er alla
Den lilla svarta saken kan bli kul att få "se" sen...lika nyfiken jag;0)
Hoppas det blir nåt stopp för din skerodormi , det låter jäkligt ont iaf!
Ha en bra All helgona helg!
Varma kramar
Tänker på dig!
När dagen är tung och livet känns kallt
Är det svårt att se mening med allt
Så ensamt det är att bära en sorg.
Men bördan kan lätta med andras försorg.
för tankar kan värma och ord göra gott
en blick kan berätta att någon förstått...
Så känn att du har stöd här i mig.
För du ska veta att jag tänker på DIG!
Bästa Gunveig!
Vad du har det kämpigt. Jag ska skicka ett förbönsbrev till Ulla-Christina Sjöman om dig. Hoppas det är ok. Hon ber för människors nöd.
Vad ROLIGT att du skaffat en hundvalp till. Vi kan ej ha pälsdjur pga min mans allergi. Men jag är mer än nöjd med sköldpaddorna. Ninni o Lina är uta från tidig morgon till sen kväll. Alla de andra oxå.
Jag önskar dig det bästa jag kan ge dig, Guds välsignelse.
Kram cia
